Jag fick en kommentar till senaste inlägget om att vara ”Fel ful och farlig för mig själv” som jag har gått och funderat över.
Är det revansch jag vill ha?
Svaret blir faktiskt nej. Ordet kändes inte rätt när jag läste det.

När jag växte upp lärde jag mig mycket av min mamma om människor inklusive mig själv. Hon var barn- och ungdomspsykolog och hade alltid en förklaring. Både till varför jag gjorde som jag gjorde och varför andra gjorde som de gjorde. Ibland kunde detta vara en aning frustrerande men det är en annan historia.
Dit jag vill komma nu är att mycket av det hon lärde ut har jag haft stor nytta av i möten med andra människor och när det gäller att förhålla mig till mig själv och min egen roll i sociala sammanhang.

Revansch är fel ord tycker jag. Det är i mina öron snarlikt hämnd eller en uppvisning för att minsann se till något…

Nej, jag har i stället en annan ambition med det jag gör. Det jag skriver nu till exempel och det inlägget jag skrev om hur det är att vara jag och tjock hela livet. Jag vill ge dig som läser en chans att förstå, samma chans som min mamma gav mig egentligen. Om du förstår hur jag upplever, ser och tänker på det ena och det andra så behöver jag inte bli missförstådd.

Fast det blir jag ju hela tiden ändå. Se bara på den där läkaren som jag inte ville fortsätta gå till. Han lyssnade inte och förstod uppenbarligen inte. Alternativt, tolkade det jag sa utan ett öppet sinne för hur just jag fungerar.

Kanske spelar det ingen roll hur mycket jag än skriver och försöker förklara här i min blogg. Du som läser det jag skriver kanske ändå tolkar det som f-n läser bibeln och så blir det något helt annat. Men även om det blir det så har du i alla fall tagit del av något som är skrivet av någon annan för just dig.

När jag skriver artiklar och reportage vill jag återge något i syfte att ge dig som läser en intressant och givande stund. För Länstidningen Värmlandsbygdens läsare är det ofta med tyngdpunkt på inspiration och med baktanken att visa dig vad någon eller några gör och hur. Jag tycker nog att det det är väldigt mycket som är värt att uppmärksamma. Men alla har en historia att berätta så egentligen kan jag nog skriva om allt och alla.

För mig är det viktigt att förstå, att få insikter som är nya för mig och att få upp ögonen för hur det kan vara. Å jag tror att vare sig jag skriver här i min blogg eller en artikel eller ett reportage är det nog snarare DET jag vill uppnå än att få revansch.

 

Mamma, Gunilla Lindahl 2006.
Mamma Gunilla Lindahl 2006. Hon var skolpsykolog i Forshaga kommun 1974-80. Nu är hon saknad av många och inte minst av mig sedan oktober 2007. <3

Cicci Wik
cicci@cvea.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.