…jag kom in på ett program på högskolan i Uddevalla hösten 1997. Det var ett treårigt program som ledde fram till en filosofie kandidatexamen i media och kommunikation. 

Under de tre åren fick jag plugga mycket som intresserade mig mycket. Bland annat kommunikationsteorier som fokuserade på relationer mellan individer, samhällskommunikation och samhällsteorier som styr kommunikation nationellt och globalt.

Vi analyserade film och det var Lejonkungen 2 vi fick disekrera. Jätteroligt och mycket lärorikt!

Vi gjorde även praktiska kommunikationsövningar. Bland annat hade vi ett rollspel som pågick under en hel dag. Dramatiken utspelade sig i Forshaga kommun. Arsenik hade kommit ut i älven och förgiftat djurbesättningar. Vi hade tv-radio- och tidningsjournalister på plats. Informatörer från kommun och länsstyrelse samt representanter för det skyldiga företaget och kommunen.

Förutom media och kommunikation skulle vi lägga till lite egna val av kurser. Jag valde att lägga till en tiopoängskurs i Agenda 21 som gick under en sommar. Det var ett mycket bra val och även detta en rolig och intressant kurs. Här handlar det om att hantera miljöproblem lokalt. Agenda 21 var ett globalt avtal mellan många länder att de gemensamt skulle börja arbeta för en bättre miljö. Men själva arbetet skulle ske på gräsrotsnivå. Det undertecknades under en konferens i Rio de Janeiro 1992. Vill du veta mer om det kan du klicka här >> och här >>

Jag läste en annan intressant 20-poängskurs i humanteknologi. När jag googlar på det nu så verkar inte avdelningen för humanteknologi och vetenskapsstudier finnas kvar. Den har antagligen bytt namn eller gått ihop med någon annan institution. Men det handlade mycket om sociologi och samhälssutveckling, psykologi och kopplat till teknik. En bok som jag bläddrar i då och då som jag hade i kurslitteratur var en bok om teknikhistoria. Mycket intressant.

Men det mest minnesvärda var nog boken som var en studie över hur människor på ett kontor ”umgås” med en kopieringsmaskin. Forskaren hade studerat kontorets personal hur de hanterade maskinen. Det var en sådan där skrivarmaskin som kan sortera och kopiera och skriva ut och där det fanns en liten display på framsidan som kommunicerade med användarna. Detta var en mycket rolig bok att läsa faktiskt. 🙂

Hur som helst så blev det aldrig någon C-uppsats för mig. Jag började och skrev halva klart men sedan hamnade jag i en personlig kris. En del kallar det för min 40-årskris och den ledde så småningom till en skilsmässa och nu är det 13 år sedan. Kanske blir det aldrig en fil kand i media och kommunikation. Men jag har i alla fall läst allt. Det enda jag saknar är min examen.

Men att söka jobb med en teoretisk utbildning och bara fem veckors praktik i ryggsäcken och dessutom vara kvinna, lite äldre och småbarnsmamma som jag var på den tiden. Nybliven ensamstående sådan också. Ja det var i alla fall ingen som kallade mig till intervju…

När jag träffade Tommy igen och vi bestämde oss för att flytta ihop här i Forshaga så sa arbetsförmedlaren till mig att jag inte var riktigt klok som flyttat hit. Här fanns ju ÄNNU färre sådana jobb som jag hade utbildning till. Ja det måhända, men här fanns Molkoms Folkhögskola.

När jag såg att deras journalistikutbildning tryckte på begreppet ”praktisk utbildning” så fanns det ingen tvekan. Det var dit jag skulle söka och det gjorde jag och där kom jag in. När jag fick ta mig an uppgifterna där så kände jag att jag fått tag på en verktygslåda som kunde hjälpa mig omsätta mina teorier från media och kommunikationsprogrammet i verkligheten. Dessutom hade jag kommit ”hem”. Det var det här jag skulle göra!

Mitt mål var att arbeta med miljö- natur och information när jag läste på högskolan. Det är fortfarande detta som är mest intressant. Men nu kan vi lägga till landsbygd och landsbygdsutveckling. Det viktigaste när det gäller miljö, natur och landsbygdsutveckling är hållbarhet. För mig handlar det om att arbeta för att det ska finnas balans.

Harmoni är viktigt men den måste rubbas för att kunna utvecklas. Att använda sig av resurser för att utvecklas utan att utarma resurserna är också viktigt. När en art blir för många i naturen finns det krafter som motverkar dess framfart och som strävar efter att återställa balansen och kretsloppet. Vi människor är många, vi har vetenskap och vi påverkar. Gör vi det för mycket kommer naturen att slå tillbaka och vem vet, det kanske är det som händer en vacker dag…

Men tillbaka till mig nu.

Jo, jag arbetar med det jag ville idag. Jag är redaktör för en tidning som handlar om samhälle, miljö och människors hälsa. Jag har skapat en blogg där jag försöker lyfta positiva inslag i trakten där jag bor för att ge människor i min närhet input.

Jag är själv stolt över att jag bor på den här platsen på jorden och jag tror att människor måste vara det för att kunna utvecklas. Att inse att marken man går på när man ska till ICA är mark som trampats av andra sedan lång tid tillbaka är också bra. Det sätter den egna individen i ett sammanhang som jag tror att vårt samhälle ibland vill motarbeta.

Vi är som individer levande varelser som själva kan tänka och agera. I vårt land är vi fria att vara, tänka, göra som vi vill så länge vi håller oss till det som är lagligt. Och här i Sverige är det inte olagligt att vara kritisk, att gå sin egen väg att vara de vi vill vara i livet. Det ger oss valmöjligheter och det ger frihet att ta ut svängarna om vi vill. Ja, jag menar om du till exempel är homosexuell i vårt land är det en stor skillnad på att vara det här mot hur det hade varit att vara det i många andra länder, eller hur?

Jag har valt att se mig själv som en individ i mängden och det sista jag vill är att lyfta fram mig själv som individ. Däremot vill jag gärna lyfta fram mina kunskaper och vad jag kan göra. Jag ser mig själv som någon som kan göra nytta för andra i min omgivning och för att göra det så måste jag lyfta mina färdigheter.

Jag tror på kommunikationens kraft, den är jätteviktig för att vi som individer ska kunna ta till oss ny information som är viktig för oss så att vi kan utvecklas och komma vidare.

Jag, Cicci Wik, har lärt mig använda ett flertal verktyg som är jättebra att kunna använda för att informera, kommunicera och föra ut budskap. Min kunskap är inte min, den är till för dig och alla andra. Både i samhället där jag bor, i länet, i landet och globalt. Så tänker jag när jag arbetar.

Det är inte JAG som ska framhävas, däremot är jag mycket noga med att det arbete jag gör ska bli så bra som möjligt eftersom det är DÄR det viktiga finns.

Forshagabloggen.se är min kanal. Det är jag som betalar för webbhotell och det är jag som utför arbetet med att uppdatera den. Men innehållet är inte mitt. Det har inte jag skapat, jag är bara den som berättar om det. Så vill du som läser det här just nu att jag ska berätta är det bara för dig att höra av dig!

Människor är i grunden goda. Det tror jag stenhårt på och ibland kanske det är naivt och visst blir jag bränd då och då. Men det finns alltid en anledning till att vi som individer gör de val vi gör i livet. Anledningen må vara av egocentrerad natur ibland och av omtanke om andra ibland. Men oavsett vilken bakgrund valen vi gör har så tror jag faktiskt inte att det är så många val vi gör där syftet är av ondo…

Däremot är det konstigt nog de mest egoistiska inviderna som går långt och når störst framgång. Hur kan det komma sig egentligen…? Har du tänkt på det? Det kan ju vara så att vi är rädda för människor som inte är snälla helt enkelt. Det gör att vi stiger åt sidan och låter egoisterna gå förbi, fortsätta framåt. Men borde vi inte säga stopp?

Hur var det där citatet nu igen?

Något om att det är de tysta, de som inte säger ifrån när de har chansen, att det är DÄR de farligaste människorna finns….? Inte bland de där egotrippade som gör som de vill på andras bekostnad. Vem vill du vara…? Ego och trampa på eller tyst och inte göra något? Eller vill du vara en ”god” person som väljer att göra gott och som vågar stå för det och säga stopp när de där andra går för långt?

Jag vet var mitt val finns!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.