…det var ju bra i så fall för då kan du tänka efter och leta argument mot det jag skriver…?

Jo, det är ju det jag vill när jag skriver något i mina statusrader på Facebook. Jag vill ha en diskussion där argumenten tas emot och vägs och där tyckanden får stå mot tyckanden. Men ibland blir det ingen diskussion.

Jag kan i stället få känslan av att jag genom att tycka som jag gör, tänka som jag gör, trampar någon på tårna. Jag provocerar. Då får jag i stället veta att jag skrivit något mellan raderna som jag inte har gjort…

Men det är väl så det är, skriver jag något som är uppenbart politiskt vänsterorienterat så kan jag oxå få den reaktionen från någon på andra sidan. Eller om jag skriver något om att jag tycker att vargen bör få leva i de värmländska skogarna. Eller varför inte om att jag tycker att landsbygden ska leva och att stadsbor inte riktigt har koll…

Ja det finns mycket som är provocerande men jag vill inte provocera för att få mina egna ord nerstoppade i halsen. Jag vill provocera för att få andra att tänka efter och komma med en egen fundering på ämnet.

Om jag skriver att solidaritet är viktigt så har jag inte samtidigt påstått att den som inte tycker det är idiot. Jag har ju bara påstått att JAG tycker att solidaritet är ett viktigt ord.

Eller…?

Om jag reagerar på hur världen ser ut, på att jag får femtielva säljarsamtal till min telefon, på att jägare vill utrota vargen, på att Sverigedemokrater sitter i kommunen och i riksdagen, så har jag rätt att göra det. Jag FÅR reagera på det eftersom jag är en fritt tänkande, fritt levande individ i det här fria landet.

Jag har ju inte sagt att jag tycker att alla jägare som tycker att varg ska utrotas borde utrotas själva bara för att jag tycker att de har fel, eller har jag det…? Hm…

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.