Respekt fungerar bäst när den är ömsesidig. Det handlar om att acceptera varandras olikheter, att acceptera att man kanske har olika åsikter, olika bakgrund, kanske olika kulturer och olika politiska uppfattningar. Det handlar om att var och en har rätt till SIN uppfattning, sitt sätt, sitt utseende, sin stil, sin frisyr, sina skor och sin bakgrund, kultur och religion. Men respekt handlar också om att lyssna, att vara lyhörd och visa ödmjukhet.

Vad innebär respekt egentligen? Jag funderade på detta förut idag och kom fram till att jag kan respektera att en person kan ha en annan uppfattning än min, en annan religiös tro än min och jag kan respektera en annan åsikt i det mesta jag kan komma på. Men behöver jag samtidigt respektera själva åsikten, själva politiken, själva religionen och dess följder? Då blir svaret nej. Det man respekterar det accepterar man.

Jag kan inte respektera en politisk uppfattning som som till exempel i grund och botten är rasistisk mot människor från andra kulturer. Jag kan heller inte respektera en åsikt att alla vargar bör utrotas. Det är respektlöst mot människor från andra kulturer och det är respektlöst mot vargen. Däremot kan jag diskutera detta med någon som har de åsikterna utan att vara respektlös mot den som säger sig tycka så. Jag kan respektera den som har åsikten men inte själva åsikten alltså.

Men ibland kan man fråga var gränsen går mellan en åsikt och en person, det känns ibland som om personer ”tar på sig sin åsikt”. Det vill säga, de gör den till ett hudlager och om man då står för en annan åsikt så utgör man ett direkt fysiskt hot. Men då har åsikten blivit prestige tycker jag. Känner man sig hotad när någon framför en annan åsikt bör man fråga sig om man ”klätt på sig sin åsikt” tycker jag!

Om jag har en åsikt, en teori, eller ett ställningstagande som skiljer sig från en annan persons och vi diskuterar detta. Då tycker inte jag att jag försöker ”frälsa” personen ifråga om jag beskriver min tankegång, som jag ser saken. Jag uttalar bara min tolkning av det hela, det som står för mig. Om personen jag pratar med inte håller med så kan jag respektera det. Men jag vill själv bli respekterad på samma sätt. Jag vill inte att den jag diskuterar med ska säga att jag har totalt fel och är dum i huvudet för att jag tycker som jag gör. Jag vill inte höra att jag borde tycka som han eller hon i stället. Att reagera så är inte respektfullt.

Däremot är det på sin plats att kanske säga att ja, jag tror jag förstår hur du tänker, men jag tycker inte att det är på det sättet. Så visar man respekt, då kan man kliva utanför sig själv och se saken med sin motståndares ögon och det tycker jag är själva kärnan i vad ordet respekt står för.

Rätt eller fel?

Om jag möter en person som trots allt vill pracka på mig ”rätt sätt” och få mig att inse att jag har fel när jag har bildat mig en uppfattning som känns rätt för mig. Ja då kan jag ju inte utesluta denna person och låtsas att han eller hon inte existerar bara för att han eller hon gör så. Nej, jag får i stället försöka hävda min åsikt och min rätt att ha den utan att bli frustrerad och arg. För visst är det så att ilskan kommer när man möter den attityden hos någon? Den att ”Jag har rätt och du är dum i huvudet som tycker som du gör”. Men egentligen säger ett sådant förhållningssätt mer om den som har det än om dig om du är av en annan åsikt, eller hur…?

Åsikter i all ära dem kan man ändra under årens lopp. Men att respektera människors bakgrund, att respektera andra som inte har samma innehåll i ryggsäcken är en annan sak. Ja, jag menar alla har vi våra upplevelser bakåt i tiden med oss in i framtiden. Var och en av oss har våra egna sätt att reagera och känna i nya situationer och hur vi gör det beror på vad vi har för referensramar, hur vi upplevt andra situationer i livet.

Ingen kan säga till en annan människa att han eller hon ”känner fel”, ”reagerar fel” eller borde känna si eller så i den och den situationen. Ingen annan kan heller säga hur just DU upplevt och upplever saker och ting.

Respekt innebär också att inse detta. Att vi alla ÄR olika, reagerar olika, känner olika, tänker olika…. Så en åsikt är kanske lättare att respektera när det kommer till kritan eftersom våra reaktioner skapar reaktioner hos dem vi reagerar mot…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.