Tommy och Cicci vid Fontana di Trevi i Rom 26 juli 2008.
Tommy och jag vid Fontana di Trevi, Rom 26 juli 2008.

….sedan tog vi tåget genom alperna till Milano. Därifrån åkte vi nattåg till Rom. Ett nattåg då ett par italienska kvinnor kacklade sig ut på varje perrong och tillbaka när tåget gick hela vägen till Rom. Vi sov inte mycket den natten kan man säga…

Väl i Rom tog vi in på hotell. Tommy gjorde upp ett dags-schema åt oss och sedan gick vi nog flera mil i ett hett och turist-tätt Rom. Det var i synnerhet en alldeles speciell plats vi skulle besöka; Fontana di Trevi. Det bestämde vi redan 2002 att vi skulle dit och göra vad vi gjorde denna varma julidag 2008 🙂

Å i morgon har vi varit förlovade i två år! 🙂

Redan 2002 bestämde vi att vi skulle förlova oss där om vi skulle göra det över huvud taget. Folk har frågat oss genom åren om vi inte ska förlova oss. Vi har bara svarat att vi vet var och hur men inte när… 2008 fick vi chansen, när vi var ute och tågluffade i Europa. Nio länder och åtta huvudstäder på 14 dagar hann vi med.

Det var en härlig resa även om den var jobbig också. För det första vägde jag 20 kilo mer den sommaren än jag gör nu. Jag åt fel och mådde inte bra. Det var 40 grader varmt och i Milano och i Bratislava höll vi på att storkna av värmen.Vi sov på nattåg och det för med sig att folk håller en vaken eller väcker en hela tiden om man inte bokar liggvagn. Något som vi inte gjorde mer än en gång tror jag…


Men tänka sig, det gick bra ändå… fast när jag ser mig själv på en del av bilderna blir jag förskräckt. Vilken himla tur i oturen att jag fick min läkardom så att jag fick ställa om kosten!!! Nu kan jag då och då bli riktigt nöjd med mig själv på foto även om det fortfarande finns några kilon att bli av med kvar…

Men jag skulle verkligen vilja resa igen. Tågluffa…. *drömmer*

Fontana di Trevi 2008
Fontana di Trevi 2008

En vän till mig har varit ute och åkt motorcykel i Europa och jag har fått sms-rapporter då och då. Det har fått mig att minnas vår tågluff, hur varmt det var, hur vackra alperna var, hur dåliga fransmän är på att prata engelska och så vidare… Ja många minnen blev det!

Jag kommer till exempel aldrig att glömma när jag skulle duscha på stationen i Wien. Eftersom det var tidigt på morgonen var jag ensam när jag kom dit och eftersom det fanns ett handfat passade jag på att tvätta lite kläder när jag ändå höll på. Jag tog väl säkert 20 minuter på mig mot tio som det hade tagit om jag bara hade duschat.

Utanför dörren hörde jag efter ett tag ett väldigt kacklande på tyska. Jag förstod inte vad som sades för min tyska är inte så bra och orden bara forsade ur kvinnans mun där utanför.

När jag sent om sider kommer ut står det två kraftiga öst-tyskt fyrkantiga damer utanför. Deras känningar var ärmlösa och de hade kortklippt hår och var helt utan smink. Åldern skulle jag kanske placera strax under 60.

Den ena av dem hötte med fingret åt mig och gick på och skällde, orden bara rann ur henne. Jag fick inte en syl i vädret och tänkte att jag bryr mig inte om henne. Hon får väl hålla på. Jag började packa ihop mina grejor och tänkte gå därifrån. Men så gjorde hon en liten paus och då passade jag på att säga:
– Ich versteh nicht, ich spreche nicht so gut!

Damen blev tyst en stund och sedan sa hon bara:
– Ah, DAS ist die probleme!!

…då gick jag ut därifrån. Jag undrar fortfarande vad som upprörde henne så väldigt. Jag hörde henne säga något som lät som ”langes haar” och jag har ju rätt långt hår. Men vad hade det med saken att göra? Vad jag förstod så var jag på damernas och jag hade inte gått före någon i kön, jag hade betalat vad det nu kostade och det enda jag kan komma på var att det tog lång tid…

Spårvagn i Zürich
Spårvagn i Zürich

Se alla foton från Tågluffen här >>

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.