Det är inte alltid så lätt och vissa dagar kan det till och med vara omöjligt, men oavsett vilket så FINNS det faktiskt något att vara glad över varje dag. I början av min och Tommys relation var han helt och hållet fenomenal på att hitta små guldkorn i tillvaron. Eller att påminna om de som faktiskt finns där och som man ofta tar för givna.

Detta var en av hans bästa sidor och det jag verkligen behövde då. Idag händer det ibland att jag får göra så för honom, när hans dagar känns tunga. Just nu är det till exempel hans sista semestervecka och han börjar jobba på måndag. Det har gjort att han sett ut som om alla världens olyckor vilat på hans axlar då och då.

Något som gäller alla oss i det här avlånga landet är att vi lever med årstider som var och en har sin tjusning. Sommaren som nu är grön och fylld med vackra vyer och blommor, fåglar och snart kantareller i skogen. Detta är inga dåliga guldkorn tycker jag! Något som också gäller de allra flesta i det här landet är att vi varje dag har tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen. Ja, det gäller de flesta av oss då och tyvärr blir de som detta inte gäller allt fler även här…

I mitt liv finns mina barn, Tommy, mina vänner och jag har dessutom den stora glädjen att få arbeta med sådant jag älskar att arbeta med. Jo, visst har allt en baksida också och visst måste man se till att motverka så att inte baksidorna av saker och ting tar över och får för mycket att säga till om. Men i stort så har jag väldigt mycket att vara glad över och det försöker jag vara varje dag.

Att förlåta och gå vidare och sluta hata
Det är inte alltid så lätt och kanske i vissa fall omöjligt men det är ändå bättre än att gå och vara bitter och hata. Jag fick en underlig kommentar igår av en Raoul PETE Joacim Parfalk. Jag förstår inte allt han skriver och inte heller hans frågor. Men så mycket förstod jag att det här är en person som känner mycket bitterhet och som inte mår bra i själen av olika anledningar. Jag skrev i mitt inlägg att jag inte syftade på personer som blivit utsatta för misshandel och övergrepp på olika sätt. Vad jag menade var att det finns väldigt många som fokuserar på oförrätterna de varit utsatta för i sitt liv, som liksom håller fast vid känslan av att ha blivit svikna, orättvist behandlade och dylikt. De håller liksom fast i det destruktiva som de här upplevelserna gett upphov till och sedan använder de detta som ursäkt för att misslyckas eller inte våga eller inte ens vilja göra något åt det som är fel i deras liv.

Att ta ansvar för sina handlingar och de konsekvenser de får
Det här är också ett område som kan bli kontroversiellt för en del har jag märkt. Men jag står fast vid att vi alla, var och en av oss föds in i det här livet, i våra kroppar med våra själar. Allt vi upplever i livet påverkar oss naturligtvis på ett och annat sätt. Andra människor, händelser vi går igenom, de förutsättningar och förhållanden vi föds in i som till exempel hur familjen ser ut och vilka våra föräldrar är, ja det är naturligtvis sådant som påverkar. MEN till syvende och sist är det vi själva med vår egen viljekraft som fattar beslut genom livet. Vi väljer vår väg vare sig den påverkas av detta eller inte. Det är var och en av oss som gör de val vi gör och ingen annan bär ansvaret förutom vi själva. Det är även vi själva som får ta konsekvenserna av de val vi gör och i livets slutskede är vi ensamma om att gå över till andra sidan. Eller bara sluta leva. Men så länge vi är i livet bär vi ansvar för vad vi väljer att göra med våra liv, mot våra medmänniskor och mot våra föräldrar och barn. Det är den nakna sanningen som jag ser det…

Fotspår i sanden...
Fotspår i sanden...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.