…när jag går ut i köket
…när jag sitter i soffan
…när jag öppnar dörren
…när jag kommer på att du inte finns här längre.

Men du fick ett långt och bra liv.
Med mycket kärlek.

Nu slapp du ha ont mer.
Nu slapp du utstå behandlingar som du inte skulle tyckt om.
Nu fick du sova den eviga sömnen.

Du fattas oss.
Men du finns i våra minnen och i våra hjärtan.
Lilla Matilda…

…en tår trillar…

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.