…jo, det var så det var den här helgen. I torsdags var det den 26 juli och det datumet 2002 klev jag och mina söner av tåget i Karlstad där Tommy mötte. Det var också det datum 2008 då vi förlovade oss, sittande på kanten till Fontana di Trevi i Rom.

I vintras frågade Niffe om vi ville gå på Bruce Springsteen med honom och det ville vi ju. Nu råkade det vara så att han skulle komma till Göteborg 27 juli och därför passade vi på att åka ner en dag i förväg.

Vi bodde på hotell och vi myste i gästhamnen vid operan. Senare tog vi en promenad förbi Plaza Elite där Bruce bodde. Där stod en trogen skara och hoppades på att få se Bossen. 🙂

Sedan fortsatte promenaden till Dubliners och där visade det sig att de hade livemusik med två trubadurer som var jätteduktiga.

Samma dag vi skulle åka fick jag en förkylning och den sänkte mig en del. Fredag förmiddag och ända till kvällen rann både näsa och ögon och då och då hostade jag.

Vi tog en promenad utmed vattnet förbi operan och satt ett tag utanför Kajskjul 8. Men sedan bar det av mot Johanneberg och till Evas lägenhet.

Där packade vi in alla våra saker och hittade en parkeringsplats för Volvon innan vi tog en liten vilopaus. Därefter blev det buss och spårvagn till Stampen där vi till slut hamnade på Glenns, en pub på Friggagatan. Där satt Anna, Peter och Eva och så småningom kom Andreas dit också.

Niffe hörde av sig och så gick vi bort mot Ullevi. VAD MYCKET FOLK!! Å då sa Tommy och Niffe att detta inte var något om man jämför med Oktoberfesten, ja ja…

Jag hade aldrig varit inne på  Ullevi förut, trots att jag är född i Götet och trots att jag fortfarande bott större delen av mitt liv där. Detta var premiär för mig!

Det började med en halvtimmas väntande. Publiken på läktarna runt om började göra vågen och den vandrade från den ena sidan till den andra och tillbaka igen och spänningen steg. När ljus- och ljudteknikerna började äntra scenen steg ett svagt ljubel där framme. Men Bruce syntes inte till…

När han och E Street Band äntligen kom då kom det stora ljublet!

Konsterten satte igång och med första låten började stämningen stiga. Bruce är en artist med stort hjärta och mycket värme, han bjuder på sig själv och han tar i ända nere från tårna när han sjunger. Det är på något sätt som om hans personlighet fyllde hela Ullevi och alla 66 018 personerna som var där kunde inte annat än le.

Himlen var klarblå, det var varmt och härligt väder och trots att vi hade ståplatsbiljetter, trots att jag var förkyld och trots att vi inte stod längst fram så blev det här en upplevelse av STORA mått!! Så härligt att ha fått uppleva detta!!

Så mycket folk! Publikrekord! Så lång konsert, 3 timmar och tre kvart!!

När det blev en ballad hade skymningen kommit och publiken tände mobilernas ficklampor runt om på Ullevi. Det blev som en stjärnhimmel! Fantastiskt!

Det blir en obeskrivlig känsla när så många människor sjunger med och viftar med armarna åt samma håll samtidigt! Vart man än vände sig såg man saligt leende ansikten och över huvudena på oss flög luftballonger och en och annan mås.

Lördagen

Dagen efter tog vi en sovmorgon så Tommy missade Melodikrysset. 🙂 När Eva kom hem (hon sov borta) tog vi bussen ner till Avenyn. När vi stod i busskuren kom det ett riktigt skyfall som skapade floder på gatan. I GP dagen efter fanns bilder på vattenmassorna….

Vi hade haft en fantastisk sommarkväll på Ullevi men de som skulle se Bossens andra konsert skulle inte få samma väder, det var tydligt…

Väl nere på Avenyn smet vi in på en pub och där fick vi ett hörnbord. Där satt vi, Eva, jag och Tommy och kikade ut genom fönstret bakom oss på folket som vadade i vattnet där ute på gatan.

Andreas skulle gå på lördagens konsert men han kom till oss först på Avenyn och värmde upp med en öl ihop med oss. Hela puben var full med folk när vi kom men när klockan närmade sig konsertinsläpp så avfolkades den snabbt, kvar blev vi och några få till.

Vi tog en promenad över Heden mot Ullevi. Där utanför fanns ett inhägnat område med en pub och dit slank vi in och där satt vi och hörde konserten börja.

Men det blev mörkt och kallt och det småregnade lite så vi fortsatte till La Vacca, en pizzeria en bit bort. Där beställde jag och Eva varsin Irish Coffée. Jag skulle betala för min och för Tommys öl.
– Ska du betala med kort får du gå till änden av disken, sa bartendern.
– Det beror på vad det kostar, sa jag.
– Ja, det är ganska billigt, svarade bartendern varpå Eva och jag skrattade högt….

När vi hade suttit på La Vacca ett tag fick vi lust att dra vidare så vi styrde kosan mot innerstan.

Det slutade med att vi satt på Dubliners, men den här gången i nattklubben en trappa upp. Där spelade trubadurerna från torsdagen, men den här gången med ett band. De spelade covers på gamla godingar och det gjorde de riktigt bra det också!

Eva och jag slängde våra lurviga och jag blev alldeles svett! SKITKUL!

Mot kvällens slut drog vi oss hemöver till fots. Det är så bra att bo hos Eva när man är i Götet, då kan man gå ”hem”! 🙂

Söndagen var hemfärdsdag. Vi packade ihop oss och for mot Fässbergs kyrkogård för ett besök i Minneslunden där. Det blev en skön, stillsam och mysig stund. Mammas ande finns där, det vet jag. Varje gång jag får komma dit så känner jag att hon är där. Men hon är med mig här i Forshaga också ibland, hon sitter i baksätet bakom passagerarstolen ibland också. Jag ser henne i ögonvrån i backspegeln…

Innan vi for hemåt tog vi en tur ut till Långedrag där vi satte oss framför Långedrags värdshus och njöt av saltluften, vågskvalpet och vyerna en stund…

En härlig helg blev det!

Tack Niffe för initiativet att ta med mig och Tommy på Bruce-konsert!
Tack goa Tommy för att du är den du är och för att vi fick komma hit till Lingonstigen för tio år sedan! Tack för att vi fick flytta hit och tack för att du ville gå på Bruce Springsteen med mig!
Tack Eva för att vi får bo i din lägenhet och för alla skratt och för myspyspubrundan i lördags och för svängen på dansgolvet, nästan som förr! 😉

Det finns så mycket att vara tacksam för om man tänker efter…

I skrivande stund sitter jag och lyssnar på ”Wrecking Ball”, Bruce Springsteen och jag njuter fortfarande av känslan från fredagens konsert på Ullevi….

Fler foton från Göteborg hittar du i mitt Fotogalleri >>

Här hittar du en ”Playlist” från 27 juli på Ullevi >>

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.