…allt som oftast. Men bara om man ser saker med ett par ögon åt gången.

Ja men så är det ofta. Det har min erfarenhet lärt mig. Tar man in fler sätt att se på saker och ting hittar man genast fler som har rätt om samma sak. Det är där det där uttrycket ”den gyllene medelvägen” har kommit till. Kan man inte komma överens så är det ju den man måste gå i alla fall om man inte ska sluta som ovänner.

Jag har även mött människor som inte ser andras perspektiv som några alternativ. Som inte under sin livstid någonsin kommer att förstå att det sätt de själva ser på är just deras sätt och inte allas sätt att se.

Jag blir inte arg när jag stöter på det här hos folk, jag blir ledsen.

Ledsen för att det blir omöjligt att må bra ihop med människor som är så om man är av en annan åsikt än dem. Ledsen för deras skull för att de missar så mycket. Tänk vilken rikedom det finns i gemenskap med andra som inte har samma bakgrund, samma åsikter, samma självklarheter inprogrammerade i sitt sätt som jag har. De som inte ser saker på mitt sätt lär mig något varje gång jag möter dem och lånar deras ögon…

Men spelregler är viktiga om man inte kan låna varandras ögon. Ska man ha med människor som inte är flexibla att göra så behövs juridik, avtal och klara regler som inte kompromissar. Det går inte att samarbeta med människor som kör sitt rejs och aldrig kan se saken ur andra perspektiv än sina egna och då är det jätteviktigt att det finns regler och klara spelregler.

Minst lilla flummighet lämnar spåret öppet för personer som går rakt fram utan att se sig för. Har man otur kör de över sådana som mig som försöker hålla sinnet öppet.

Igår skrev jag att det är en hårfin gräns mellan att vara snäll och att vara ett mähä. Ett mähä är en nyttig person för de som kör sitt rejs och som vill ha sällskap på vägen. Men en snäll person kan stå på sig när åsikterna går i sär utan att bli elak. Men det är ofta den snälla som blir lidande om den som saknar perspektiv får göra som de vill…

Vi är inte alltid våra handlingar. Det var också en tanke som slog mig… ja, jag menar, om jag råkar göra något mindre bra så är inte allt jag gör och står för mindre bra. Det gäller faktiskt alla. Till och med våldtäktsmän och mördare har faktiskt sidor som INTE är onda och dåliga.

Att prata skit betyder ofta att prata ner en person till skosulorna så att denne inte är vatten värd när allt är sagt. Men är det rättvist..?

Ja, jag menar, är grannen som bor längre bort på gatan en dålig person för att denne har fått en betalningsanmärkning, grälat högt med frun mitt i natten och kanske supit skallen av sig i parken i helgen som gick? Är det så att den personen är rakt igenom en usel person som inte är värd ett endaste dugg då..?

Nej säger jag!

Vi kommer till den här världen lika oskyldiga allihop. Vi har med oss våra gener som tillsammans med den miljö vi växer upp i formar oss till vad vi blir. Vi är alla olika men ändå lika OCH INGEN, INGEN, är mer värd än den andra! Det är i alla fall min åsikt.

Jag är den jag är för att jag blev den jag blev.
Jag blev den jag blev för att jag var den jag var och lärde mig det jag lärde mig…

Så är det!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.