Nu är det andra gången jag vaknar på småtimmarna och inte kan somna om… Ligger bara och tänker och tänker. Det är mycket nu och det är inte allt som ger ro, snarare tvärtom. Känns som om jag måste göra något radikalt snart, hur ska jag annars bli av med tankarna som snurrar i huvudet?
Angående föregående inlägg så fick jag en kommentar av Tommy när han läst att det är ju inget nytt. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Alltså: att vara kvinna är att vara skulden till allt ont. Det är dessutom naturligt att det är omöjligt att vara en bra kvinna. Som bra (anständig) kvinna får man skulden när de dåliga (oanständiga) lockar till sig ens man och som dålig kvinna… ja det säger sig självt, det är ju förkastligt att med sin kropp locka männen i fördärvet. Så skuld är något man automatiskt får när man tittar ut ur mammas mage och råkar vara av kvinnligt kön då! Medan mannen är antingen offer eller hjälte, fallen eller inte. Ja ja..
Från det ena till det andra. Igår var Tommy och jag i skogen och plockade hallon och kantareller. Det är något jag älskar och jag tror inte man får skuld av det….eller? Jo det kan man säkert få av sånt också, men det skiter jag högaktningsfullt i för härligt är det!
Den här vackra herrn såg vi på väg till bilen…