…att hela världen är upp och ner. Att inget verkar vara som man trodde och att allt man trott på upplösts i tomma intet och kvar är bara vacuum, hur förklarar man det? Ja en vacker dag ska jag försöka göra det.LUGN O FIN NU! Detta var så det var 1999 – 2001 för mig. Idag är det helt annorlunda, nu bor jag tryggt inom mig själv och jag vet hur jag ska klara mig från att råka ut för detta igen (hoppas jag).
Idag har jag suttit och arbetat vid datorn totalt fokuserat hela dagen. När kvällen kom och jag började med en sen middag fick jag ett infall. Eftersom ingen satt vid tv-n för en gångs skull fick det bli en CD till matlagningen och diskplocket. Och det blev Carlos Santana, en skiva jag fick år 2000 tror jag. Tommy är på jobbet och kommer vid tio så det var bara jag här nere när jag skulle laga mat. Nu har jag satt på skivan från början igen och jag hör de goa spanskinfluerade rytmerna och den melankoliska elgitarren nu också.
Men den här skivan väckte tankar från förr, från tiden då jag lyssnade som mest på just denna. Plötsligt kunde jag återuppleva den känsla jag bar på där och då. När allt jag tagit för givet inte längre tedde sig som innan. Tryggheten i att veta var jag hade mig själv och min omgivning var som bortblåst och jag trampade vatten på djupt hav, i mörkret och utan livboj. Jag höll på att drunkna i ett hav liknande det som min morfar kunde måla. Med vågor höga som hus, mörkt grönblå och med en mörk himmel ovan som försvann och kom tillbaka medan jag hjälplöst trampade på och gungade än upp och än ner…
Den som plötsligt tappat fotfästet i tillvaron vet vad jag menar.
Men hur förklarar man hur det känns att tappa fotfästet, att vara ute på ett gungfly och försöka hålla balansen? Hur beskriver man vad som hände för dem det berört? Det är det jag tänkte att jag skulle göra… inte här i bloggen men i mina memoarer. Ja, Christian, du fick mig att börja fundera på att skriva. Men nu har jag fått en annan idé, jag har ju haft så många adresser innan jag kom hit att jag skulle kunna utgå från varje adress och skriva ner minnen och tankar om den tiden då jag bodde än här och än där…