…jo, å jag trivs faktiskt med att åka fram och tillbaka. Söndag kväll till fredag eftermiddag i Bengtsfors och fredag kväll till söndag kväll i Forshaga. 

Ibland är det sorgligt att sätta sig i bilen och åka till ensamheten i Slussvaktarstugan. Men det är nog nyttigt att umgås med sig själv också. Det känner jag.

När jag kommit fram till Bengtsfors. Packat in mina saker och sätter mig i soffan för att titta lite på play-tv så är det inte så tokigt faktiskt.

När jag vaknar på morgonen och tittar ut över Bengtsforshöljen som sjön heter så är det så hissnande vackert och det ger näring åt själen.

Det är nog därför det är så svårt att inte fotografera utsikten. Jag vill liksom bevara den där undersköna bilden jag får.

Många bilder blir det och nu har jag satt ihop ett litet album med bilder. Om du vill se…? 

Fler bilder finns i galleriet, här >>

Jobbet känns bra. Det är roligt, intressant, lärorikt och spännande. Kollegor och andra som jag träffar är trevliga och roliga att umgås med och jag känner mig hemma. Det kanske är för att det inte är så stor skillnad mellan Bengtsfors och Forshaga. Små kommuner formar människor och samhälle ungefär lika.

Min cykel har flyttat till Bengtsfors också och det tar mig ungefär tio minuter att cykla från Slussvaktarstugan till kontoret. Cykelvägen går över en stenbro och sedan utmed strandpromenaden så även här blir jag serverad många vackra bilder. Spegelblank vattenyta, krusig vattenyta, svanar och änder och löv i höstens färger…

Tommy får tid för sig själv och när vi ses på helgen har vi det bra. Ibland kommer det ett sms och då blir jag glad.

Jag tror att det här är bra, både för mig och för alla här hemma. Det känns riktigt bra faktiskt!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.