Dropparna får symbolisera tårar jag ibland har lust att fälla över dem som är inne i en "ond" cirkel!
Dropparna får symbolisera tårar jag ibland har lust att fälla över dem som är inne i en "ond" cirkel!

…men först måste jag skriva av mig lite. Jag blir illa berörd av människor som ser fiender i alla sina medmänniskor. De letar dolda agendor hos alla de möter.

En sådan person skulle säkert enbart se den onda sidan till och med hos Florence Nightingale och Jesus och kanske till och med hos Jultomten?

Det finns säkert något underförstått och ondsint budskap till och med hos tomten, för inte kan man vilja ge någon något bara för att vara snäll? Godhet för godhetens skull kan ju inte exisitera i vår värld? Eller? Personer som bara vill andra väl finns väl inte?


Inte finns det de som bryr sig om andra mer än sig själva? Nej, inte i vissa personers värld. Där finns bara ondskan och den lurar bak vartenda hörne. Ingen går säker i deras närhet, alla blir misstänkta för att hålla på med underrättelsetjänst och allt går ut på att blåsa så många och göra så många andra illa som möjligt innan man dör.

Ja, det finns ju de som tror att rikast på kyrkogården vinner. Men det gör inte de här människorna, de tror i stället att ju fler vänliga och snälla människor de lyckats ge en ondsint stämpel i pannan desto närmare vinsten på kyrkogården kommer de. Den här jakten pågår i alla sammanhang där dessa umgås i grupp med andra människor.

En del av dem jag mött som varit värst har inte ens klarat av att ha ett arbete. De är arbetslösa eller så har de arbeten där de slipper umgås, som chaufförsjobb, väktarjobb och liknande. Och jag förstår så klart varför. Det måste vara hemskt att alltid se djävulen i alla andras ögon, och att se svansen hänga ut där bak på alla vänliga  medmänniskor när de vänder sig om.

Vem orkar umgås med ondskan själv dagligdags?

Jag hade aldrig orkat det! När jag arbetade i äldrevården lärde jag mig att även de som hade den här inställningen till sina medmänniskor har något gott innerst inne. Just därför klarade jag ofta av att hjälpa dem. Hur skulle jag annars ha stått ut med misstankarna om att jag stulit, ljugit eller varit allmännt elak?

Det är en sak om man möter en gammal bitter människa. Men det är en helt annan sak när man möter någon som kanske till och med är yngre än jag själv. De senaste åren kan jag räkna de värsta på min ena hand som tur är. Men de finns där, alla de som tror att alla som inte håller med om ondskan är fiender.

Det finns ju det de som är ännu värre, de tror att alla som visar medkänsla och som öppet kan vara positiva och och tycka om är värst. De tror att det är de snälla som är de värsta lögnarna och intrigmakarna.

Det är svårt att vara sig själv med en person som är som de här. Är man snäll och tycker om dem så är inte DET bra. Säger man emot och ifrågasätter ja, då är inte DET bra heller.

I min värld är det inte normalt att misstänka alla i min omgivning för att konspirera, intrigera och ljuga och snacka skit. Jag tar för givet att de i stället VILL vara goda, vänliga och vill väl.

Det gör jag för att i min värld är alla människor goda någonstans djupt där inne. DET är vad jag vill åt och inget annat. I min värld har alla människor ett värde. Till mångas förtret tycker jag att även mördare och andra brottslingar som gjort saker som egentligen borde ställa dem utanför gemenskapen har något gott inom sig.

Så är det ju! Alla gör vi saker av olika anledningar men alla gör inte ALLT de gör, oavsett vad det är, för att vara onda och elaka mot andra!

Vi gör mycket av det onda vi gör för att vi är rädda och osäkra, för att vi inte blivit älskade när vi var barn, för att vi blivit svikna av så många andra att vi helt enkelt aldrig lärt oss tro på våra medmänniskor.

Det värsta är att de som blivit värst utsatta och är mest rädda och osäkra i sin tur utsätter nya människor för det som de själva blivit utsatta för. Det gör att roten till ondskan som de är så rädda för är de själva! Den enda som kan bryta denna onda cirkel är de själva alltså, det är de som är inne i den som kan göra slut på den!

Jag vet de som brännt broar och gjort sig ovän till höger och vänster, som inte litar på endaste annan människa och som ständigt ser djävulen i andra människor men som inte förstår det här.

Ondskan skulle ju försvinna hos deras medmänniskor om de själva valde att fokusera på den andra sidan i stället!

Om ALLA valde att bejaka sina egna GODA sidor och andras så skulle världen bli fri från ondskan. Men det är tyvärr en utopi…

Jag blev uppringd av en person som ville påtala ondskan för mig där jag inte såg den. Det spelade ingen roll vad jag sa för personen ifråga hade redan sin bild klar. Han hade bestämt sig för hur det var. Någon annan förklaring kunde inte finnas än att ondskan varit där han sett den.

Nu visade det sig att det inte var så… men hur ska jag kunna övertyga honom om det?

Ska jag överhuvudtaget lägga energi på det? Är det mödan värt? Kan jag omvända honom? Nej, jag tror knappast det. Jag skulle behöva använda så mycket fokus och så mycket argumentering att det skulle gå åt alldeles för mycket av mig till det. Och då kanske jag ändå inte lyckas… Ja ja…

Nej, jag behöver min energi till att lösa mina egna problem.

Att bränna ut sig på någon som satt på sig sina skygglappar och bestämt sig för hur världen är ser ut är bara onödigt.

Jag vill inte dras in i hans onda värld! Jag vill stanna här och se världen med mina ögon. För i min värld är ALLA människor goda också! Så det så!

4 tankar om “Skulle gå och lägga mig…”

  1. Hej!
    Välj bort! Det finns bara en sak att göra när människor är sådär, det är att välja bort. De suger ut din energi och tar gläjde ifrån dig.
    Jag kan önska att människor som har en sådan inställning till livet möter någon eller är med om något som förändrar hela deras tänkande och att de faktiskt kan hitta något gott i livet. Det är synd om sådana människor som missar det goda i livet, missar möjligheten till att få in glädje i sitt liv.
    Men det är inte din uppgift i livet att hela dem.

    Välj bort och omge dig med människor som ger dig kärlek och som puffar dig till att växa och som ser dig för den du är och accepterar dig för den du är.
    Kram

  2. Du har så rätt Jaana! Som vanligt! Det är just den där önskan att de som är så där får en ingivelse, en uppenbarelse som man säger i kyrkan. Något som vänder på saker å ting åt dem så att de inser att livet är vackert och människor goda (också). Jag kan bli så ledsen över att de är som de är men du har rätt, det är inte min uppgift att ge dem uppenbarelsen.

    Nästa gång jag blir utsatt ska jag försöka komma ihåg att säga till denna någon:
    – Jag väljer bort dig för du suger bara ut min energi och tar min glädje ifrån mig!

    När jag har sagt det så ska jag gå min väg! Kanske kan det ge upphov till eftertanke hos den som får höra detta…

  3. När jag var yngre så trodde jag på allvar att det går att hjälpa och reparera alla hel/halv trasiga människor. Men det finns människor som har demoner som man inte rår på. Och det går sällan att göra någonting då de inte passerat förnekelse fasen och nått fram till någon form av självinsikt.

    Då behövs det proffs som kan hantera både demonen och människan ifråga via sin yrkesroll och på detta sätt få den distans som krävs för att orka.

    Men det är inte lätt att lämna en medmänniska som håller på att drunkna. Men ibland måste man simma vidare för att inte drunkna själv.

    Mike

  4. Du är klok du Mike! Min mor var ett proffs som hanterade andras demoner. Ibland tror jag de började äta på henne också men hon lämnade många tacksamma utmed sin yrkesväg också. Det finns många som hon hjälpte att komma till insikt om ett och annat.

    Men du och jag Mike, vi är bara vanliga människor, inga proffs. Vi ska inte ge oss in på att tampas med andras demoner. Det har du SÅÅÅ rätt i!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.