0
0
Funderar som vanligt. Medier har alltid varit bra på att lyfta problem. De har sett som sin uppgift att se och ta upp konflikterna där de finns. Det är inte så många lösningar på problem som visas i TVs nyheter och som tas upp i tidningarnas svarta rubriker.
Allt detta matas vi med när vi tar del av medieinnehåll. Men hur bra är vi människor egentligen på att ta det till oss och tänka konstruktivt? Vad gör vi egentligen för att hitta lösningar på problem, att motverka eländet vi får serverat i medierna…?
Många av oss vet exakt hur problemen ser ut i samhället idag och det är många som till exempel kan återge precis hur det är att bo och leva i en förort till en större stad fast de egentligen har levt hela livet i en liten ort någon annanstans.
Själv funderar jag ofta på om det är den här personen; ”Någon Annan” som ska vara den som ska ta hand om lösningarna på alla dessa problem? Eller finns det ens någon lösning? Kanske är det inte ens någon som funderar över lösningar på problemet?
Det kanske räcker med att peka på ”Någon Annan” och säga att det är denne som har ställt till med problemen. Vi kanske är som en TV-publik allihop? Vi sitter passiva i våra tv-soffor och tv-fåtöljer och tittar på problemen och eländet som finns där inne i rutan framför oss och tänker att den kan vi ju ändå inte kommunicera i så vem orkar bry sig…?
Vi, TV-publiken, plockar i stället fram dricka och popcorn och inväntar nästa spännande nyhetssändning i stället för att tänka konstruktivt och försöka hitta lösningar…? Ibland orkar jag bara inte känner jag… Kanske är det så alla andra känner också…?
Alltså, själv orkar jag ibland inte med alla dessa problemberättare, varken de i medierna eller de runt fikabord och de som man möter på ICA.
Idag tycker jag att det finns ett helt parti som har blivit jättebra på att beskriva problemen så att TV-publiken känner igen dem från TV och tidningar. Men i min värld saknar detta parti realistiska lösningar helt och hållet. Jag blir ibland väldigt ledsen när mina medmänniskor inte ens ser sin egen del i problemen, när de hela tiden pekar på ”Någon Annan” utan att själva lyfta ett finger. Utan att själva reflektera över hur de är och gör och hur de tänker. Vi påverkar varandra mer än vi vill inse.
”Negativa människor gräver gärna ner sig i sina problem, vilket hindrar dem från att fokusera på tänkbara lösningar på problemen.” (Källa: DEN HÄR LÄNKEN)
”En pessimist kan lära sig att bli optimist lika väl som att vi lär oss att cykla, läsa eller jonglera. Hemligheten ligger i att våga söka orsaken till dina negativa tankar inom dig själv istället för att instinktivt söka i din omgivning.” (Källa: DEN HÄR LÄNKEN från samma hemsida faktiskt)
Average Rating