Ditt agerande – ditt ansvar – Blogg de la Cicci

Read Time:3 Minute, 1 Second

Så måste det ju vara. Det är ju ingen annans fel att vi gör det vi gör, eller hur? Visst kan andra göra våra val svårare i livet och visst kan vi göra saker först och tänka sedan. Men oavsett vilket så är det alltid vi själva som får stå till svars för vad vi gör. I alla fall är det min åsikt att det är så det fungerar.

Jag har stött på folk som pratar om en förening eller en styrelse så att man nästan kan tro att det inte är de själva som gjort saker utan föreningen, eller styrelsen. Det är som om föreningen sanktionerat deras beteende. Ibland kan jag uppleva att vissa människor glömmer bort sig, eller gömmer sig i föreningen eller i styrelsen. De själva försvinner liksom upp i föreningen och blir ett med den. På det sättet behöver de ju inte stå till svars för vad de gör eller säger, de blir ju på det sättet föreningens talespersoner och allt de säger och gör är i föreningens namn.

Men det innebär också att det blir lätt att kritik mot föreningen blir personlig och det är heller inte bra. En person kan ju aldrig ta på sig en hel förenings existens, lika lite som föreningen kan bära ansvaret för medlemmarnas val att säga eller göra saker.

I en förenings styrelse samlas många som inte alltid ”pratar samma språk”, detta kan ge upphov till både missförstånd och maktkamper. Jag har levt föreningsliv nu sedan hösten 2005 och har sett flera styrelser uppstå, få fart och dra igång. Mycket positivt har blivit gjort och sagt men många konflikter har blommat upp också. Ibland har det blivit riktiga getingbon där grupperingar bildats och roller spelats.

Vanligt sunt förnuft är inte alls särskilt vanligt när det hettar till i en förenings styrelse. Där känslorna går in går vettet ut allt som oftast och det är trist när det sker. Men jag tror att det här är en vanlig företeelse. Alltför vanlig. Den som känner sig hotad försvarar sig och den som känner sig kränkt och sårad blir arg och vill ge igen. Avundsjuka är ytterligare en ingrediens som alltid ställer till problem i gen grupp. Generositet och lyhördhet är viktiga egenskaper men det är svårt att vara generös och lyhörd om man är avundsjuk och känner sig kränkt och sårad.

För länge sedan när jag arbetade i äldreomsorgen gjorde jag ett val. Jag valde att vara snäll först och att inte låta mig trampas på som nummer två. Jag har min fulla rätt att vara den jag är och jag har lika rätt som alla andra att tycka, tänka och känna. Men jag har inte en självklar rätt att ta ut mina känslor och reaktioner på min omgivning hur som helst. Det innebär att jag måste försöka ha koll på mig. Det är inte alltid så lätt att se sig själv lite från utsidan och det är inget jag lyckas med hela tiden. Nej! Men jag försöker alltid.

Så länge man gör sitt bästa håller man samvetet rent brukar jag tänka. Men om man ändå lyckas göra något dumt får man ta konsekvenserna. Säger man dumma saker, pratar man skit om någon, är man elak mot någon för att själv klättra i graderna får man stå för det om det krävs. Eller be om förlåtelse! Det går aldrig att säga att man säger saker eller gör saker för att någon annan sagt eller gjort ditten och datten. Nej, vi är alla våra egna livs byggmästare och det innebär att vi även måste ta ansvar för vad vi gör av våra liv och vårt agerande!