Ja så kan man sammanfatta helgen kanske… Men den innehöll mer ändå egentligen.
I torsdags, när jag äntligen fått iväg Miljö&Hälsa till tryck så var jag SÅÅÅÅÅ trött! Först konferensen, sedan skriva och redigera och som vanligt strular det lite här och där. Det var kanske inte så konstigt att jag var helt slut i rutan!
Min kropp protesterar ibland, det gör ont lite varstans men det kommer och går så jag får vara ifred ibland också. Ofta räcker det att jag får göra något jag tycker är roligt så försvinner det. Åldern eller stressen eller kombination…? Ja ja…
Midsommaraftonen hamnade vi först i Dömle. Så idylliskt! Synd att vi missade större delen av firandet där. Men nu vet vi att vi kan åka dit om vi inte kommer iväg till Grebbestad eller Leksand nästa år heller.
Från Dömle bar det av mot Tjärnheden och till Milla. Vi hade sängen med oss så vi skulle sova över där. Det blev trevligt sällskap i deras paviljong som skyddade oss från regnet. Vi fick en musikupplevelse från oväntat håll också. Utan att nämna några namn så kan jag avslöja att vi har en person i den här kommunen som kan sjunga mycket bra och med mycket känsla! Tack för att du underhöll oss!
Natten mot midsommardagen sov vi i vår uppblåsbara säng på golvet hos Annica. Jag vaknade flera gånger den natten och drömde om tsunamis, om lermassor som rasade och att hela staden där jag befann mig jämnades med marken. Jag flög, jag sprang och jag åkte båt för att undkomma… och så vaknade jag!
Men klockan sju vände jag mig om och vaknade väl till lite bara då ena vaden gjorde ont. Jag blev klarvaken och kände att det blev en knöl på baksidan. När jag strök med handen över den så försvann den och det hela var över på mindre en tio sekunder. Men jag hann att bli rejält rädd!
Sedan kunde jag inte sova på en timma minst, låg och funderade över allt möjligt… drömmarna vad som hände med min vad och på livet i största allmänhet!
Igår hade mina tankar annat att ta sig an. Vi vaknade efter en sovmorgon så vi kom ju inte iväg förrän runt lunchtid. Men Jonatan, Tommy och jag tog en dagstur som gick via Årjäng, Töcksfors, Halden och vidare över gamla Svinesundsbron till Strömstad innan det bar hemöver via Bengtsfors.
Jag älskar att vara ute och åka så där och vi hade riktigt mysigt! Trots att Jonatan nog irriterade sig på det mesta jag sa och gjorde… hm… men det är väl det mammor är till för? Att vara pinsamma, tjatiga, korkade och inte fatta bättre? Eller? 😉