0 0
Read Time:2 Minute, 36 Second

…är en historia för sig. Alla har ett och när det gör sig påminnt och blir för påträngande så har nog en del en förmåga att skjuta det ifrån sig… Att kliva utanför sig själv och försöka se sig själv med andra ögon är bra om man vill göra en självanalys.

Följer man sin inre röst och gör vad den säger åt en känns bäst att göra så tror inte jag att samvetet kommer åt en. Om jag känner att jag gör rätt så blir det liksom mer helgjutet det jag gör, mer äkta på något vis.

Men det är när jag känner mig som Bambi på hal is som det blir svårt. När jag känner att jag egentligen inte ska låta mig ledas ut på isen alls utan bromsa innan, det är då jag kan få samvete. Dåligt samvete för att jag gör fel mot mig själv.

Men jag skulle aldrig göra något av ren ondska mot en annan människa.

När då någon säger eller gör något för att ge en dåligt samvete för något så kan det ibland behövas en självanalys. Har jag verkligen gjort något för att förtjäna dåligt samvete?

Ställer man sig den frågan och kommer fram till att man inte har gjort något för att förtjäna det så kan det finnas två förklaringar.

Ett; det finns fler sätt än ett att se på saken. Inget behöver vara rätt eller fel men det ena kan ge dåligt samvete och inte det andra.

Två; den som gör anspråk på att ge dåligt samvete har själv drabbats och vill komma undan genom att lägga över skulden på någon annan.

Alternativ nummer två kan ju låta ondskefullt och avsiktligt, men det behöver det inte vara. Vi människor är utrustade med ett psykologiskt försvar mot situationer som blir för tunga att bära.

Ett dåligt samvete kan vara mycket tungt att bära. Då kan försvaret sätta in full kraft helt automatiskt. Det krävs självinsikt för att inse detta och det är inget man bara får si så där… det kan man behöva hjälp med.

En del människor går genom livet med skygglappar utan att någonsin komma till insikt. Allt som inte passerar skygglapparna rinner av dem som vatten på en gås.

Sådana människor kan i värsta fall bli extremt bittra och tycka att världen är full av orättvisor när de blir äldre. Ofta bär andra på extrem skuld i deras ögon, något de borde be om ursäkt för.

Men ”de andra” kanske ställer sig fullständigt frågande till denna börda som skygglappspersonen vill ge dem så han/hon får aldrig den där ursäkten. Och utan självinsikt byggs i stället bitterheten på när den där ursäkten aldrig kommer…

Jag har sett detta, kännt förtvivlan över att det är på det viset, men jag har bara kunnat se på. Ingen människa kan förändras utan självinsikt, utan att själv förstå var felet ligger.

Jag vill ALDRIG bli så bitter mot andra människor!

Jag vill ALDRIG ge andra skulden på det sättet!

För att skydda mig själv försöker jag alltid vara självkritisk så att jag inte står där en vacker dag med skygglapparna på!

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.