…många av oss tycks tro att det är Gud, samhället och eller alla de där andra som ställer till det. De tänker inte alls på att deras eget skitprat, maktspel och hämndbegär kan få konsekvenser. Men så är det!
Alla har väl hört anklagelserna mot Gud, hur kan det vara krig i världen om det finns en Gud? Jo, det svaret är egentligen väldigt enkelt. Det är inte ”Gud” som krigar, det är människorna!
Igår fick jag höra om olika människor som inte har med varandra att göra men som ändå beter sig mer eller mindre lika. Lika illa!
Jag fick till exempel höra om person ett som genom ett bedrägligt beteende försökt få person två att fatta ett offentligt beslut om att kliva av en scen. Ett beslut som i längden skulle gynna person ett. Att person två skulle manövreras ut och kanske aldrig få chansen var inte något som person ett brydde sig om. Fast egentligen avslöjar det bara att person ett kanske är rädd för person två. För om person två blir kvar på scenen kanske person ett får kliva ner en vacker dag.
Många ägnar sig även åt är ryktesspridning och smutskastning till höger och vänster. Då funderar jag på om de som gör det tänker så långt egentligen. De verkar tro att det är möjligt att prata bort oönskade personer från en plats eller position där de inte vill ha dem. Kanske vill de själva framstå som så mycket bättre på andras bekostnad. Men blir det så när de pratar skit och sprider rykten…? Vart vill de egentligen komma med att sprida smutsen…? Vem vinner på det och vad blir bra?
Så finns det människor som begår onda handlingar, kanske till och med blir dömda enligt de lagar och regler vi har i vårt land. Trots att det är juridiskt klart vem som bär skulden kan de ändå inte förlika sig med konsekvenserna av sitt handlande. Nej, i stället ser de till att andra människor får det svårt så fort de får chansen. En del försöker till och med få upprättelse på andras bekostnad genom förtal och ärekränkning. Jag hörde om någon som gått så långt att de har hotat utvalda personer, till och med barn!? Vi lever i ett juridiskt samhälle. De egna slutsatserna om hur det borde vara är inte alltid rätt enligt våra lagar. Det är därför vi har ett rättssystem som styr hur vi ska bete oss mot varandra. Det måste vi rätta oss efter, allihop faktiskt!
Varför är du så arg egentligen, har du funderat på det?
Vart vill du nå, hur vill du att det ska bli när du sprider rykten och beter dig?
Hur mår du i själen när du försöker ta dig fram över lik?
Kan det vara fel att göra som du gör tror du…?
Kan du ha gjort fel själv så det blev som det blev…?
I ett sällskapsspel är det alltid regler som styr hur spelet ska utföras. Så är det givetvis i livet också. Vi kan ju inte själva upprätta våra egna regler och lagar för att de ska passa oss. Hur skulle det se ut…?
Men det finns annat än regler och lagar som också har betydelse. Tolerans och inlevelseförmåga är bra redskap för att bli medmänsklig i stället för motmänsklig.
Egoism är aldrig av godo och vad du än säger så är det inte Gud, kommunen eller regeringen som konspirerar mot dig. Det är mer troligt att det är du själv som är upphovet till din situation, dina val på livets stig, din inställning till dina medmänniskor, DET är vad du behöver bearbeta.
Det leder ingen vart att hota, smutskasta och intrigera…. Dessutom känns det SÅÅÅ mycket bättre i själen att göra gott än det gör att göra ont!
Precis som det finns uppåtgående spiraler, där positiv utveckling sker så finns det givetvis motsatsen. Att sprida det som är positivt så att det skapar ringar på vattenytan och sprider sig för att kanske övergå till en uppåtgående spiral vore väl bra…?
Det är därför det är bättre att tänka efter före innan motsatsen sätts igång, eller hur…?