0 0
Read Time:6 Minute, 31 Second

…är kanske en bra fråga men jag vill inbilla mig att föreningar gör nytta. I alla fall är det för att göra skillnad, eller nytta, som jag är med i Naturskyddsföreningen och i företagarsammanhang. Det är just för att jag tror att man tillsammans kan göra just skillnad på områden där det finns ett behov av att det blir skillnad.

Jag kommer aldrig att glömma tjejen jag intervjuade för några år sedan som sa att hon vaknade och gick iväg till sitt arbete varje dag för hon visste att hon varje dag gjorde skillnad.

För mig är det viktigt att göra det man kan för att vi ska få en bättre värld som jag ser det. När det gäller Naturskyddsföreningen så högaktar jag dem som kämpar på i denna förening. Det är inte lätt. På många sätt kämpar man i motlut. Vi lever i ett samhälle som styrs av konsumtion och ekonomisk kortstiktighet. Förenklat kan man säga att Naturskyddsföreningen går mot strömmen, vi (eller ja som jag uppfattar det) vill i stället skydda naturen  från följder vårt kortsiktiga konsumtiontänkande får. Det är ett långsiktigt skydd av naturen som föreningen vill nå. Långsiktighet mot kortsiktig ekonomisk vinst är svårt.

När det gäller den kvinnliga företagarföreningen så har jag nog alltid ansett att det finns följder som våra könsroller får. Det här är något som bör motarbetas och vem ska göra det, jo vi naturligtvis. Det är vi som ÄR de där rollerna.

Som kvinna i det här landet känner jag mig lyckligt lottad. Jag känner inte att jag är underlägsen och maktlös på det sätt som kvinnor tvingas vara i många andra länder. Nej då, inte alls, jag är fri här. Fri att göra vad jag vill i princip.

Men diskrimineringen finns, jag tycker mig se den både hos män och hos oss kvinnor. Männen är illa ute på vissa områden och vi kvinnor på andra. I Sverige är män diskriminerade när det gäller barnen många gånger. Vi kvinnor har monopol på dem. Både rättsligt och utan att vi tänker på det. Under barnens första tid är det ju inte så konstigt. Vi måste ju amma. Eller det är bra för barnen om vi gör det i alla fall.

Männen blir diskriminerade och får från början ett visst avstånd till barnen. Om det blir skilsmässa har de oftast inte en chans mot mammor som vill ha barnen boende hos sig. Men det här monopolet har två sidor. Vi kvinnor blir på grund av det diskriminerade i lönekuvertet eftersom det oftast också är vi som tar ut längst föräldraledighet.

Men att det är så beror inte på att männen ser ner på oss kvinnor. I alla fall är inte det min åsikt och det är inte så jag har upplevt det att vara kvinna. Nej, det är samhället som värderar produktivitet som genererar pengar högre än produktivitet av fler människor.

Det styrande ekonomiska systemet, kortsiktigheten som Naturskyddsföreningen kämpar emot. Samma system delar in samhället i två delar. En ”närande” och en ”tärande”. Den närande är den som genererar ekonomiska medel och den tärande är en utgiftspost. Barn och gamla är utgiftsposter eftersom de inte genererar, de kostar i stället av inkomsterna som den närande delen åstadkommer.

Det vill säga, att få barn ska NATURLIGTVIS inte generera något eftersom kvinnor för att de under den tiden övergår till att bli ”tärande” i samhället under en kort period. Den tid som barnen behöver sina föräldrar är inte ”närande” i det kortsiktiga perspektivet. Det ekonomiska systemet gillar ”snabba cash” och barn ger ju inga pengar på upp emot 25 år och är därför långsiktigt lönsamma. Inte kortsiktigt. Därför ska kvinnor som är mammalediga och därmed inte genererar pengar till systemet också straffas med mindre i lönekuvertet helt enkelt.

Att gamla mamma och pappa behöver hjälp när de blir gamla är också sådant som tillhör den ”tärande” verksamheten i vårt system. Det är också sådant som ska budgeteras hårt och gamla mamma och pappa får inte kosta. Att de behöver hjälp tillför heller inte något som helst närande till det ekonomiska systemet.

Att en flickbäbis behandlas annorlunda än en polkbäbis är också ett problem. Att en kvinna på ett styrelsemöte blir bemött på ett sätt som inte alltid är jämställt är ett problem. Att män av naturen eller av sin sociala anpassning har vassare armbågar och kan ”ta för sig” mer är ett problem. Att kvinnor som av naturen eller av sin sociala anpassning lärt sig vara timida, mjuka och ha omsorg om andra, ja det är också ett problem. Ta för sig och ta hand om är två olika roller och den ena kan ge feta lönekuvert men inte den andra.

Men det är vi som människor som väljer om vi vill finna oss i att det är så här eller inte. Det är vi som är i systemet som har chansen att förändra och göra något åt de problem som finns.

DÄRFÖR är jag aktiv i företagarföreningarna. För jag är enveten (dum) nog att tro att jag kan göra skillnad genom att vara med. Det är därför jag är med.

Det finns en annan aspekt också. En röd tråd som jag har haft sedan barnsben. Redan som tioåring var jag engagerad faktiskt, enligt mamma i alla fall.

Den röda tråden heter ”hållbar utveckling”. Det här ett begrepp som jag känner starkt för. Det är ett begrepp som jag anser vara värt att kämpa för. På många plan.Vem vill ha motsatsen egentligen…?

Men ska vi ha en hållbar utveckling oss människor emellan måste vi också respektera varandra. Vi bör också inse att livet i sig självt är vad som satt oss i den verklighet vi befinner oss i. Livet är dessutom inget vi bör ta för givet. Det är en gåva värd att värna om. Vi bör därför inse att vi människor är beroende av vår omgivning och av vår miljö.

Naturen, samhället och människorna i den, vi är beroende av en ”hållbar utveckling” för att överleva helt enkelt. Och vem ska åstadkomma den om vi inte gör det själva?

Jag är enveten eller dum nog att tro att vi var och en kan göra skillnad, att vi var och en har ett ansvar för det liv vi lever, hur vi lever och vad vi gör för val. Det gäller de val vi gör gentemot varandra och gentemot den här världen.

Vi lånar faktiskt planeten av våra barn och barnbarn, av framtiden. Det är upp till oss att ta hand om den och överlämna den så som vi själva skulle vilja ha den. Under våra liv har vi påverkat och skapat om den till den värld vi lämnar över till våra barnbarn en vacker dag. Det ansvaret kan vi inte ta vid det ögonblicket, det måste vi ta nu.

DÄRFÖR är jag med i alla föreningar. För där finns folk som liksom jag tror att de kan göra skillnad. Där finns folk som liksom jag insett att ensam är inte stark men att vi tillsammans har lättare att göra skillnad.

För visst är det så, var hade vi varit utan föreningslivet och var hade vi varit utan FN? Var hade vi varit utan att människor i olika länder kunde samsas i olika handelsförbindelser? Var hade vi varit idag utan kyrkan? Ja man kan nog fortsätta rabbla ”föreningar” mellan människor som lett till alla de bra saker vi fick ärva av våra far- och morföräldrar. Tyvärr fick vi även ärva mindre bra saker och problem.

Men det finns en klyscha jag gillar och det är att ”problem är till för att lösas”. Och hur gör man det bäst? Jo tillsammans! DÄRFÖR är jag med i alla dessa föreningar…

Vilket brandtal det blev! *s*

Kram på er! Nu har jag peppat mig! Tack för detta, du som ställde frågan om varför jag var med i alla dessa föreningar….

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.